Nu jäklar gör vi det här vackert tillsammans

Nu är det vår och det nästan i dubbel bemärkelse.
Inte bara anar vi tussilago i backen och värmande sol om kinderna, vi står nu även inför en ny vår med ett öppet land, åter fullt av möjligheter efter ett par års halvisolering. Visst känns det fantastiskt? Två vårar samtidigt.

Jag minns min ungdoms tydligaste vårtecken; jag var skateboardåkare och när sopborstbilen äntligen kom, var gator, torg och trottoarer åter fria från vinterns grus. Det var som om allt vaknat ur en dvala, redo att mötas igen, så enkelt och så uppenbart.

Idag arbetar jag som föreläsare. Jag har sedan 1999 stått på scen 1 315 gånger. Jag ser en ny vår efter två år av stängda scener och noll i inkomst. Jag formligen älskar att äntligen få komma ut på fältet igen, att få leverera en riktning framåt, ingjuta mod och planer hos så många människor i olika former av gemenskaper. Idag arbetar jag som föreläsare, inte minst är detta viktigt i tider av krig i vårt närområde och många flyktingar som söker skydd.

Och apropå gemenskaper; ute på turnéer genom land och rike, upplever jag säkert 40–50 olika städer per år. Från Jokkmokk till Västerås, Göteborg och Svedala, det står så tydligt att vissa samhällen verkligen sjuder av liv, samtidigt som vissa städer har pyspunka och urholkas alltmer för var dag som går. Det går att ändra den riktningen, det går att skapa förutsättningar för att åter tända eld på de slocknande innerstädernas glödande aska, och det behövs. Vi människor måste börja mötas igen, det är så viktigt för vår psykiska hälsa, isolering och frånvaro av gemenskap och tillhörighet föder missmod och skapar en ond cirkel.

Jag kan ge tusen förslag på hur vi väcker det som somnat i städerna; ut med långbord, parasoller och värmare, lätta på tillstånden, fyll centrum med lätt musik från högtalare överallt, spärra av gator, ut med massor av blomlådor, fyll tomma butiker med lokala handlare i korta kontrakt med kommunen som garant, så vi gynnar bygden. Se till att alltid ha ett program med upplevelser och aktiviteter inne i städernas kärnor, låt skolklasser göra flera 100-tals konstverk och ställa ut där det finns plats, det uppskattas och lockar både släkt och vänner. In med en ICA Maxi och paketutlämning, anordna tävlingar och konserter på torget, låt en lokal graffitimålare smycka fasader och broar!

Ska jag fortsätta? Anar ni känslan? Kära Borlängebor!

Vi kan även översätta detta till våra hem, till hur vi umgås med varandra kring området vi bor, våra innergårdar är ju en guldgruva full av möjligheter. Ju tristare den är nu, desto enklare att blåsa liv i. Tävla om Malmös mest levande innergård liksom, bli en stilbildare för andra.

Så gör något med ditt hem, utanför dörren där du bor nu när vår dubbla vår äntligen är här. Sätt upp lappar i alla porten: ”Hej alla här i huset. Fredag kväll tar vi i vår förening AW:n här på gården. Alla är välkomna, barn, syskon, morföräldrar och vänner. Ta med mat och dryck, det är dags att fira in våren, vi gör vår plats till en bättre plats än den var nyss.” Och helt plötsligt har era hem blivit mycket större, nu när ni har ytterligare ett vardagsrum utomhus. Dubbla vårar, dubbla vardagsrum. Shit, detta blir ju bara bättre och bättre! Dessutom blir det förbannat roligt, firandet liksom pågår inpå småtimmarna och vips hittar vi människor att låna en kopp socker av.

Exakt. Vad hände egentligen med att låna socker av grannen liksom? Just ja, vi känner ju inte varandra, än. Om vi nu åter skapar lite nya gemenskaper så kommer vi att bryta isoleringen innan vi ramlar in i gamla mönster igen. Vi kommer att hjälpa varandra med ett värdigt liv och en välkomnande känsla av tillhörighet.

Möt våren och sommaren med mig, möt den och framtiden med lust och fägring stor.
Per Holknekt, föreläsare, idéspruta och inspiratör