Det är spännande att inte göra någonting alls

Ibland när jag har det utåt sett tråkigt, så har jag ändå pirret inom mig, den där känslan av att något kul, bra och spännande plötsligt kan hända. Att bara sitta i soffan hemma i min trygga lilla lägenhet och göra precis ingenting, med vetskap om att jag ändå har agnat beten och satt i vattnet kan göra stunder av absolut ingenting helt fantastiska.

Jag heter Per Holknekt och jag ser mig själv som relativt ordinär. Jag har varken superkrafter eller direkta brister. Jag har lite utbildning, men inget speciellt. Jag bor i en tvåa på 59 kvm där jag har min lilla dotter Carla 4 år varannan vecka. Utöver det så är jag nog rätt juste och rättvis men i övrigt inget särskilt extra alls. Jag är nog mer bara lite lätt överviktig och jag har rätt så dålig kondis.

Men.
Jag har ett livsfacit längre än vad ett stort A4-ark förmår rymma. Jag har vunnit priser i alla tänkbara branscher, jag har misslyckats mer än de flesta, jag har utsetts till 17 olika ”Årets…” i Sverige och jag har 17 brutna ben över mina hittills 61 år. Mitt CV är härifrån till Långtbortistan.

Men.
Jag vet också att allt som har hänt i mitt liv inte bara har hänt, utan jag har gjort det själv. För mitt nuläge är ju alltid en produkt av mina egna beslut och mina egna insatser. Är jag missnöjd så är det upp till mig att förändra något.

Så hur gör man då mycket av en begränsad figur som jag själv? Hur kokar man soppa på denna spik?
Jo.
Jag ska nu delge min hemlighet.
Jag gör jävligt mycket. Hela tiden.

Jag har sedan 90-talet lovat mig själv att göra minst en sak om dagen som en vacker dag kan bli någonting. Och hela min meritlista går att spåra bakåt till dessa små rörelser. Men vad liksom är då en sak om dagen? Ja säkert annat för dig än för mig, men exempel från mig är:

Tagit en annan väg till jobbet.
Skickat brev till regeringen.
Sökt jobb jag inte kan få.
Anmält mig till och genomfört stor golftävling trots 9 spelade hål i mitt liv.
Gått på danskurs för att jag hatar att dansa.
Beslutat mig för att bli pilot, trots extrem flygrädsla.
Ställt upp i flipper-SM efter att ha sett en poster på stan.
Gjort slut med kompisar.
Sagt upp mig som tränare.
Bytt håll på luggen.
Vågat fråga kompis om vi ska starta företag.
Gett komplimanger till främlingar på stan.
Skickat dikter till förlag.
Lämnat visitkort utan egentlig orsak.
Mailat hon tjejen jag faktiskt hade en crush på.
Stängt av tv´n och satt mig i skolbänken.
Bett om förlåtelse.
Förlåtit.

… Generellt svarat ja, där instinkten säger nej. Listan är oändlig…över 7500 olika grejer över åren.

Det häftigaste med att göra en sak om dagen som kan leda nån vart är att du alltid har agnade krokar i vattnet och att du kan få napp precis när som helst. Även när du gör absolut ingenting. Helt plötsligt bara, pling. I den tråkigaste stund vet du liksom inuti dig att möjligheternas brus finns där. Det är bara helt underbart, hela tiden.

Följer du detta råd så har du faktiskt brottat ner de 3 gamla myterna i parter.
1. ”Det löser sig”
Nej, det löser sig inte. Man löser det.
2. ”Jag gör så gott jag kan”.
Nej det gör du inte. Du kan givetvis mer.
3. ”Det händer ingenting i mitt liv”.
Saker händer inte. Man gör saker.

Då har du både löst det, gjort mer än du trodde du kunde och framför allt själv gjort något för att detta skulle vara möjligt.

Det krävs faktiskt noll geni, utbildning eller stora plånböcker för att igångsätta den här livgivande processen. Vem som helst, som till exempel du som läser detta, kan göra det.

Så beta nu dina krokar, och håll sen ett halvt öga på flötet. En liten sak om dagen. Sätt mobilens kalender på daglig påminnelse.

Livet kan plötsligt bli otroligt spännande, även i de tråkigaste stunder, där i hemmets lugna vrå.